Glutenintolerans

Överkänslighetsreaktion för ämnen i gluten som finns i spannmålssorterna, vete, korn, havre, råg. Listan av symptom på denna sjukdom är lång och allvarlig. Genom att utesluta gluten och förbättra matsmältningen är det möjligt att få det bättre.

Glutenintolerans eller celiaki är en ärftligt betingad ämnesomsättningsstörning, där tunntarmens slemhinna blir irriterad av äggviteämnet gliadin i växtproteinet gluten. Tarmslemhinnan blir förändrad när den kommer i kontakt med gliadin, tarmtrådarna blir slöa och tarmväggen slät så de utväxter (tarmvilli) som normalt finns på tarmslemhinnan försvinner. Allt detta minskar eller förstör tarmens förmåga att ta upp näringsämnen ur maten.

Allergenproteinet gliadin förbinder sig med antikroppar av typen IgG och bildar immunkomplex i tunntarmens slemhinna som verkar stimulera vita blodkroppar av lymfocyttypen. Detta leder till ett försvagat immunförsvar.

Gluten utgör 78% av proteininnehållet i modernt vete. Det är speciellt alfa-gliadin i vete som är problematiskt men också beta- och gamma-gliadin kan ge problem. Man reagerar dessutom på andra ämnen - prolaminer - i korn, havre och råg. Endel reagerar också på bovete och hirs. Gliadin verkar deciderat immun-undertryckande på den sjuka.

Celiaki uppstår mest hos människor med en bestämd vävnadstyp. Sjukdomen kan medföra vitamin- och mineralbrist, blodbrist, olika infektioner, nerv- och leversjukdomar, benskörhet, munsår och födoämnesallergi. På längre sikt kan det uppstå perforeringar i tarmen, som åter gör att patienten kan sluta som multiallergiker.

Forskare har pekat på at t människor med obehandlad glutenintolerans har en höjd risk för att utveckla cancer. Också hos människor med hudsjukdomen dermatitis herpetiformis, lågt blodsocker, autism, sockersjuka, skleros, ledgångsreumatism, arkoidos och schizofreni ses reaktioner på gluten.

Människor med celiaki tål ofta heller inte mjölprodukter - speciellt inte i sjukdomens första fas - för att celiaki ofta leder till brist på det mjölksockerspaltande enzym laktos som medför laktosintolerans.

Symptomer
Symtomen på celiaki kan börja i omkring 4 - 5 månaders ålder, då barnet ofta börjar att äta gröt. Spannmålsprodukter och ägg är oftast den första fasta föda man ger ett spädbarn, även om de, tillsammans med mjölk, är de mest allergiframkallande födoämnena hos småbarn. Ett barn med celiaki går inte upp i vikt eller börjar att gå ner i vikt, kanske p g a dålig aptit. Barnets avföring blir mycket illaluktande, blek, kletig, lös eller diarré kan uppstå. Magen sväller upp p g a tarmluft och barnet får ett blekt utseende. Upptäcker man inte sjukdomen i tid och får man inte gjort förändringar i barnets diet, kan sjukdomen också hämma barnets växt. Se Särskilda Noteringar.

När celiaki uppstår hos vuxna är symptomerna, inte lika uttalda. Typiskt ses;

Magsmärtor, uppblåst mage, diarré, brist på energi, hudproblem, bensmärtor och det uppstår ofta viktminskning samt brist på speciellt de fettupplösliga vitaminerna samt mineralbrist. Man är dessutom i fara för att utveckla blodbrist och benmärgssvulster.

Näringsbrist är vanligast på:

A-vitamin, B6-vitamin, B12-vitamin, folinsyra, D-vitamin, E-vitamin, K-vitamin, järn, kalk, koppar, magnesium, selen och zink.

Dagens vete har ett högt gluteninnehåll och bakning ökar glutenets förmåga att påverka tarmväggen. Vete finns i allt ljust och grovt bröd, smördeg, cornflakes, vårrullar, kakor, kex, knäckebröd, makaroner, mördeg, nudlar, pannkakor, pasta, spagetti, tortillas, pajer och våfflor. Glutenintolerans allergiker tåler inte heller spelt mjöl.
Dessutom ingår vete som ingrediens i riktigt många färdigrätter - också mer dolt som binde- och fyllmedel samt som stärkelse i t ex godis, soppor och korv.

Bröd utan vete är inte det lättaste att få tag i och största delen av bagarens sortiment ofta bara är baserat på denna enda spannmålssort. Man tillsätter jäst till vete för att få ett mer lätt och luftigt bröd och jästen reagerar med sockerämnen samt aktiverar glutenämnet.

Olika teorier till sjukdomens orsaker är:

• En brist på de enzymer som kan bryta ner gliadin.
• En nedsatt förmåga att smälta proteiner.
• En immundefekt hos den sjuka.

Forskning visar att den tidiga introduktionen av komjölk - bl a i form av modermjölksersättning - och spannmålsprodukter i barnens kost är en medverkande orsak till utvecklande av celiaki. Det har visat sig att man genom att försena introduktionen av dessa produkter i barnets kost minskar celiakifallen, då barn som får modermjölk i längre perioder inte särskilt ofta utvecklar celiaki. Mycket forskning visar att spädbarn som får bröstmjölk får ett visst skydd mot allergi, för att modern genom mjölken överför antikroppar och immunceller till barnet och detta hindrar allergener i att bryta genom tarmväggen.

Endel vuxna personer med celiaki kan tåla att äta små mängder av gluten från maten utan att det behöver uppstå symtom. I hirs, majs och ris finns en annan typ prolaminer än i vete som många med celiaki kan tåla. Omega-gliadin, ett annat ämne i vete-gliadin, är inte problematisk för folk med celiaki.

Celiaki förekommer mest i den nordligaste och den centrala delen av Europa samt på den nordvästindiska subkontinenten, där intensiv veteodling har tilltagit de sista två tusen år.

Vete är den spannmålssort flest människor har problem med att äta - faktiskt är veteintolerans lika utbrett som mjölkintolerans. Många som har problem med vete kan tåla havre och råg, för att deras reaktioner uppstår p g a lectiner - protein-försvarsämnen - som bara finns i vete. Vete kan för övrigt ge stora vätskeupphopningar. Urvetet spelt och durumvete tåls generellt bättre än vanligt konventionellt odlat vete.

Rekommendationer

Generella kostråd för sjuka och friska samt råd om sjukdomsförebyggande livsstil finns i biblioteket. Klicka här

För att få det bättre kan det rekommenderas att:

• Hålla sig till en glutenfri kostplan, där man undviker korn, havre, vete och råg samt alla tillverkade matvaror som kan innehålla gluten.
• Utesluta mjölkprodukter från kosten tills en markant förbättring av matsmältningen inträffar.
• Undvika alla de möjliga allergenerna som kan finnas i kosten.
• Äta så mycket mat rik på B1-vitamin (tiamin) och järn som överhuvudtaget är möjligt, eftersom en kost utan sädesprodukter kan medföra brist på dessa näringsämnen.
• Föra dagbok över de födoämnen du äter, för på det sätt hålla öga med reaktionerna på de intagna.
• Äta efter ett "rotationssystem", där man hela tiden varierar mellan sädesprodukter och födoämnen man tål, genom att t ex nöja sig med att äta vissa födoämnen med 5 - 7 dagars mellanrum.
• Inta matsmältningsenzymer - speciellt bukspottkörtelenzymer - vid varje måltid, för att förstärka det nyttiga inflytandet av en glutenfri kost.
• Inta kosttillskott i form av starka vitaminer och mineraler för att reparera brister som lätt kan uppstå vid ensidig glutenfri kost.
• Behandla alla relaterade sjukdomar. Celiaki är svårt att behandla med endast riktig kost, om den sjuka t ex lider av brist på zink.

Om en förbättring inte inträffar även om man vidtar dessa åtgärder, kan det bero på att:

• Diagnosen inte är korrekt.
• Man inte följer den glutenfria dieten.
• Man fortfarande är utsatt för dolda källor av gluten.
• Det är en annan celiakirelaterad sjukdom närvarande, eventuellt zinkbrist.

Forskning pekar på att en ensidig, glutenfri kost kan ge ökad risk för benskörhet. Det är därför viktigt att se till att få tillräckligt med vitaminer samt att inta mineraler som kalcium och magnesium tillsammans.

Man får vänja sig vid att läsa deklarationer på födoämnen grundligt innan man köper dem för att vara helt säker på att man inte köper mat som innehåller gluten, som efter hand finns i ett stigande antal livsmedel. Se Särskilda Noteringar.

Personer med glutenintolerans tål ris, majs och quinoa. Bovete och hirs tåls av några med celiaki men de innehåller båda prolaminer som kan verka på samma sätt som alfa-gliadin i vete. Dessa spannmålsprodukter bör alltså testas systematisk, då även den minsta överkänslighet kan få obehagliga följder. Undersökningar har visat att endel människor med celiaki också har kunnat tåla mindre mängder havre utan biverkningar.

Man kan gott undvika de vanligaste spannmålssorterna i sin matlagning. Man kan göra gröt, baka bröd, kex och knäckebröd av de mjölsorter som man vet att man tål. Vetemjölet i bakrecept kan man ersätta med en blandning av de sädesslag man kan tåla i de riktiga måtten. Blandningen kan bestå av bovetemjöl, havregryn, hirsmjöl, hirsflingor, rismjöl och majsmjöl, vilket bara ger ett mer läckert bröd.

Då de nämnda spannmålssorterna saknar vetets förmåga att jäsa kan man få ett bra bakresultat med surdeg eller honung. Också mjöl av potatis, bönor, kastanjer, banan, nötter, kikärter, linser, ärter och soja kan användas. Tål man råg kan man på några ställen köpa rågbröd utan vete.

Få hjälp av en erfaren kostvägledare med att sätta ihop en diet.

Var uppmärksam på att:

• Speciellt gluten från vete är mycket utbrett som stärkelse, fyllningsmedel och förtjockningsmedel i många tillverkade livsmedel som t ex middagsrätter, såser, dressingar, glassdesserter, puddingar, whisky och några såser lagade av frukt.
• Kaffeersättning och öl är gjorda av spannmålsprodukter.
• En del glutenfria mjölersättningar kan innehålla socker, mjölkprotein och oorganiska mineraler.
• Några modermjölksersättningar kan innehålla gluten.
• En kost som är rik på spannmålssorten majs kan ge sviktande blodsocker.

Andra relevanta kosttillskott:

Aloe vera-juice hjälper till med matsmältningen av proteiner. Tas tillsammans med vatten före måltid. Saltsyra med pepsin i kapslar är också bra för matsmältningen.

Angående essentiella fettsyror (EFA):

Omega 3 fettsyror (fiskolja) finns i linfrö, torsklevertran, fet fisk, valnötter, raps, portulak, pumpkärnor och gröna grönsaker. 1 msk torsklevertran dagligen eller 1 msk mald linfrö eller valnötsolja var morgon är billigare än fiskoljekapslar. Tillsätt eventuellt ett par kapslar E-vitamin till linfröoljan för att undvika härskning.
Omega 6 fettsyror finns i svarta vinbär, hjulkrona, kallpressad majs-, raps-, sesam-, solros-, tistel- och jättenattljusolja samt groddar.

Varningar

Uppsök läkare före egen behandling! Absolut försiktighet vid mat som kan innehålla även den minsta smula gluten.

Anmärkningar

OBS! Alla föreslagna vitamin- och mineral-produkter är utan gluten, spannmålsstärkelse, mjölksocker, salt och socker.

Var uppmärksam på annan intolerans - t.ex. soja, nattskugga samt mjölk och ägg.

Till småbarnsföräldrar:
Bröstmjölk innehåller många viktiga näringsämnen och antikroppar som förebygger sjukdomar hos barnet, vilket är en god grund till att amma så länge som möjligt. Barn börjar utveckla tänder när de är ett halvt år gamla, så det kan vara en indikator för att amma till barnet är 6 månader gammalt.
Bröstmjölk är lättare att smälta än modersmjölksersättningar. Modersmjölk innehåller mer D- och E-vitamin än ersättningarna. Järn och mangan är lättare att uppta från modersmjölk än från ersättningsmjölk och spädbarnets risk för att få mag-tarm-katarr och allergier är mindre vid kost bestående av modersmjölk.
Ersättningarna till spädbarn innehåller generellt inte selen, som är en viktig antioxidant som skyddar mot cancer och hjärtsjukdomar.
Vill man börja ge sitt barn mat lagad på spannmål är det en bra idé att börja med ris som är den minst allergiframkallande spannmålssorten. Därefter kan man börja med havre och korn. En varierad kost är det allra bästa sättet att avvärja allergi på, så det är klokt att skifta mellan spannmålssorterna när man ska vänja ett litet barn till ny mat.

Se också under Allergi: här, Födoämnesallergi: här, Födoämnesintolerans: här och Nickelallergi: här.

Relevanta hälsoartiklar

Glutenintolerans, k